Filmskapare

”Varje enskilt område av konstnärligt skapande har sina egna grundläggande regler”, skrev mr Hubbard en gång. Som exempel nämnde han författande och måleri, men han vände sig speciellt till medlemmarna i den filmproduktionsgrupp som han hade organiserat för att producera utbildningsfilmer i Scientology. Hans engagemang inom detta område säger mycket om honom. Under sina dagar i Hollywood på 1930-talet hade han bara stått bakom kameran inofficiellt, men cirka 30 år senare, på våren 1979, fanns det praktiskt taget ingen aspekt av ämnet som han inte hade studerat. Ett bevis på det är de elva grundläggande texter i ämnet som han formulerade medan han utbildade filmteam i södra Kalifornien.

Dessa texter utgör en kristallklar sammanfattning av filmskapandets process, och beskriver grunderna för ljussättning, scenografi, redigering, kostymering osv. Av särskilt intresse är mr Hubbards skrifter om skådespelarkonsten – ett område som naturligt nog fascinerade honom, eftersom det speglar själva livet. Han invände särskilt kraftigt mot psykologins intrång i konsten, i form av Stanislavskij-metoden. Han var emot den vanliga uppfattningen att skådespelaren måste överföra sitt eget psykologiska lidande på den roll han spelar, med hjälp av något som förbryllande beskrivs som ”ett fritt flöde av psykisk energi från det undermedvetna”. Oavsett vad det betyder, är det en lång och emotionellt smärtsam process. Hubbard hävdade bestämt att sådana metoder var fördärvliga för en författare och verklig skådespelare och i själva verket stod ”i direkt motsats till en konstnärs roll”.

Hans lösning blev en serie av 18 instruktiva essäer om skådespeleri. Tillsammans utgör de ett helt nytt sätt att framställa denna konstart. De bygger på tanken att en skådespelare helt enkelt föreställer sig hur den karaktär han ska gestalta vore i verkligheten – hur han skulle gå, tala, röra sina händer – och formar sin roll därefter. Senare anteckningar i ämnet förklarade vidare hur man använder ansiktsuttryck, uttal, gester och – något som är mycket viktigt – hur man därvid använder den av L. Ron Hubbard upptäckta Den emotionella Tonskalan, som beskriver hela registret med de 59 olika känslolägen som en individ kan anta.

Mr Hubbards rekommendationer om ljudinspelning är inte av mindre betydelse, då de grundade sig på hans många års erfarenhet av radion och av inspelning, samt hans radiouppträdanden under 1930-talet, hans personliga arbete med ljudinspelning inom filmindustrin och det faktum att han hade mixat live åt uppträdande musikgrupper. Han tillkännagav att området i huvudsak var fullt av lösa och motsägelsefulla åsikter och information som inte har sammanställts. Han skrev faktiskt: ”Det finns inga läroböcker för dem som arbetar med att spela in, mixa och överföra ljud.” Vilket föranledde hans nästa uttalande: ”Jag har åtagit mig att, där så behövs, tillhandahålla exakt och användbar information om hur man använder ljudutrustning.” Efter en fullständig och praktisk tillämpning av L. Ron Hubbards upptäckter och teknologi när det gäller inspelning, mixning, kopiering och överföring av ljud, är det i dag ingen överdrift att beskriva resultatet därav som ojämförligt ifråga om omsorg och kvalitet. Denna ljudteknologi, kallad Clearsound, används uteslutande vid Scientology Kyrkans Golden Era Productions och har lett till en kvalitet hos ljudinspelning och reproduktion som vida överträffar så gott som alla normer inom ljudindustrin.

Allt som allt har de mer än tusen sidorna av mr Hubbards undervisningsmaterial för filmskapande hittills visat sig avgörande för produktionen av drygt 2 000 pedagogiska filmer, dokumentärer och prisbelönta informationsannonser. Det finns nu således en mängd filmiskt arbete som bär L. Ron Hubbards avtryck och återspeglar vad som med all rätt har kallats den mest fullständiga beskrivningen av hur man skapar minnesvärda filmer. 

L. Ron Hubbards filmrum med en utställning av hans utrustning för filmning, ljudinspelning och mixning. Hans klassiska filmmanuskript från Hollywoods guldålder presenteras också.