Pulpens fantastiska värld där L. Ron Hubbard härskade i nästan 20 år: till och med en flyktig blick på tidskrifterna som presenterar hans arbete visar att hans berättelser omfattar alla tänkbara genrer, från intergalaktiska resor till västernberättelser, deckare, äventyr och till och med romantik.

Författare

L. Ron Hubbard sade en gång: ”Något som folk ofta inte inser är att mitt skrivande finansierade forskningen.” Och fastän han är mera allmänt känd för vad denna forskning ledde till, kommer L. Ron Hubbards litterära arv aldrig att glömmas. Efter att ha publicerat hela 15 miljoner ord mellan 1929 och 1941, hade namnet L. Ron Hubbard praktiskt taget blivit synonymt med populärlitteratur under 1930- och 1940-talen. Frederik Pohl, en vän och författarkollega sade: ”I samma ögonblick Rons berättelser dök upp i tidningskioskerna, blev de en del av varje fans kulturella arv.” Och när man betänker volymen av hans produktion genom åren – mer än två hundra noveller och romaner, som täcker alla populära genrer: deckare, vilda västern, äventyr, fantasy, science fiction och t.o.m. romantik – förstår man att detta kulturella arv var synnerligen rikt.

Hubbard inriktade sig naturligt nog i första hand på den mycket stora marknaden för populärlitteratur. De böcker och tidskrifter som publicerades på denna marknad trycktes på billigt papper och var den klart populäraste litteraturen vid denna tid. De hade ungefär 30 miljoner trogna läsare, eller en fjärdedel av USA:s befolkning – och deras genomslagskraft var helt unik, ända tills televisionen gjorde sitt inträde på scenen. Men även om populärlitteraturen först och främst riktade sig till den stora allmänheten, saknade de för den skull inte litterärt värde. Bland dem som började sin karriär i tidskrifter som Argosy, Astounding Science Fiction, Black Mask och Five-Novels Monthly finner man Raymond Chandler, Dashiell Hammett, Edgar Rice Burroughs och Robert Heinlein. Så det var inte för inte som mr Hubbard stolt kunde blicka tillbaka på de ”gamla goda dagarna” och berätta om de kvällar som han hade tillbringat tillsammans med den store Dash Hammett, Edgar ”Tarzan” Burroughs och centralfiguren själv: Arthur J. Burks. Och även om mr Hubbard inte talade så mycket om sin egen status i det sammanhanget, var den inte mindre legendarisk.

”När en författare skriver en äventyrsberättelse måste han inse att han upplever äventyr för många människor som inte kan göra det. Författaren måste ta dem med sig till olika platser på jorden och visa dem spänning och kärlek och realism.”

– L. Ron Hubbard

Pohl erinrade sig: ”Den typen av saker som han presterade kunde ingen göra bättre ... färgrikt, spännande, ständigt fängslande.” Ett bra exempel är L. Ron Hubbards fullängdsroman, Buckskin Brigades. I Buckskin Brigades, som hyllades som det första verket som gav en korrekt bild av svartfotsindianerna, fanns allt som Pohl beskrev och mer därtill. New York Times beskrev boken som en ”avgjort sällsynt typ av romantik”. Den utgjorde ett av de första verkliga exemplen på en motbild till det som hade varit en relativt etnocentrisk kliché: Amerikas indianer som mordiska vildar. Som rådsmedlemmarna för svartfotsstammen senare uttryckte det: ”Aldrig har vår moral och vår etik beskrivits så klart.” Buckskin Brigades blev dessutom unik i och med att den klättrade upp på bästsäljarlistorna igen ungefär 40 år efter att den först hade publicerats.

Något som också vanligen påtalades i samband med L. Ron Hubbards arbete under 1930-talet var hans enastående mångsidighet och den hastighet med vilken han skrev sina berättelser. Om man behövde en historia på en måndag, förklarade Jack Schiff, redaktören för Standard Magazines, behövde man bara ringa L. Ron Hubbard på fredagen – och det påståendet var ingen överdrift. Med en regelbunden produktion på 70 000 till 100 000 ord i månaden blev mr Hubbard den obestridde kungen bland snabbskrivande författare (och detta på bara tre dagar i veckan och inom alla tänkbara genrer).

Som manusförfattare i Hollywood under samma era, kommer man likaledes ihåg hans stora produktionsvolym på sådana filmer som Columbias The Mysterious Pilot och The Great Adventures of Wild Bill Hickok och Warner Brothers The Spider Returns; och än mer så L. Ron Hubbards The Secret of Treasure Island, eftersom den kvarstår bland den tidens mest inbringande filmserier. Men mr Hubbards insats under 1937 i Hollywood var inte hans enda bidrag till filmen. Faktum är att bland hans sista alster under 1970- och 80-talen finns ett flertal filmmanus i en mängd genrer.

Hur varierad och riklig hans produktion än var, så är inget omnämnande av L. Ron Hubbards roll i amerikansk skönlitteratur fullständig, om man inte också berör den betydelse han hade för omdanandet av science fiction, och den outplånliga prägel som han satte på fantasygenren.

Året var 1938, och även om L. Ron Hubbards namn ännu inte egentligen var i allas mun, var det dock en garanti för ett omedelbart lyft i försäljningen när det fanns med på omslaget till Thrilling Adventures eller Five-Novels Monthly. (Detsamma gällde också ett antal av L. Ron Hubbards många pseudonymer, som han använde sig av för att kunna arbeta inom alla genrer.) I hopp om att kunna slå mynt av just denna popularitet, bad förlagsjätten Street & Smith L. Ron Hubbard om hjälp med att omforma deras nyförvärv Astounding Science Fiction med ett anslag av litterär förträfflighet. L. Ron Hubbard var inte särskilt hemma inom denna genre, men förslaget tilltalade honom. Astounding hade ditintills inriktat sig på otroliga maskiner – rymdskepp, strålpistoler och robotar – men Street & Smith hade bestämt att tidskriften måste ges en mera mänsklig prägel och innehålla fullt realiserade karaktärer, dvs. ”verkliga människor”.

Resultatet blev en uppsättning alster som för alltid kommer att omtalas i sf-kretsar, inklusive L. Ron Hubbards hyllade Final Blackout, vilken Robert Heinlein förklarade vara ”ett perfekt stycke science fiction, helt i klass med det bästa som någonsin skrivits”. Från detta arrangemang med Street & Smith kom också L. Ron Hubbards utflykter i fantasygenren och hans verk som blev en milstolpe för sin tid, Fear. Fear bygger på hans etnologiska forskning och berättar om en konflikt mellan vetenskap och vidskepelse, vilket slutligen fick skräckmästaren Stephen King att kalla den: ”En av de få böckerna i rysargenren som faktiskt förtjänar det uttjatade adjektivet ’klassiker’, som t.ex. i ’Detta är en klassisk berättelse om krypande, surrealistiskt hot och skräck’.”

Men Fear var ingalunda den enda av L. Ron Hubbards böcker som förtjänade epitetet klassiker. Efter att under 30 års tid ha ägnat sig åt att utveckla Dianetics och Scientology, och för firandet av hans 50 år som professionell författare, återvände mr Ron Hubbard på 1980-talet till skönlitteraturen, med två monumentala bestsellers: Battlefield Earth, den största science fiction-romanen ditintills, och den tio volymer stora Mission Earth, omfattande 1,2 miljoner ord.

Battlefield Earth tillkännagavs som en ”storslagen, uppsluppen saga”, med vad A. E. van Vogt kallade ”den klassiska science fiction-musiken i varje rad”. Battlefield Earth är en roman av legendariska proportioner och håller fortfarande en plats bland de bästsäljande titlarna inom science fictions historia. Dessutom var det den första bestsellern i genren i mer än ett decennium och fortsatte att vara kvar på listorna under fenomenala åtta månader efter den ursprungliga utgivningen. Som sådan erkändes den med rätta för att ha återfört science fiction till populärlitteraturens främsta led och står för övrigt oreserverat som ett landmärke. Således förtjänade den utmärkelsen Academy of Science Fiction, Fantasy and Horror Films utmärkelse Golden Scroll Award så väl som deras Saturn Award. Verket belönades också med den italienska utmärkelsen Tetradramma d’Oro (för berättelsens inneboende budskap om fred) samt en speciell Gutenberg Award för ett exceptionellt bidrag till genren.

Inte mindre erkänd blev den tio volymer stora Mission Earth-serien, som tilldelades utmärkelsen Cosmos 2000 Award av franska läsare och Nova Science Fiction Award från den italienska Nationella kommittén för science fiction och fantasy (en särskild ära, eftersom mr Hubbard var den förste icke-italienare som erhöll detta pris). Serien är också ihågkommen för det faktum att varje volym omedelbart klättrade upp på internationella bästsäljarlistor – en oöverträffad bedrift inom förlagsindustrins historia.

Men förutom det fortsatte de senare romanerna av L. Ron Hubbard att skapa historia. Battlefield Earth, till exempel, hamnade upprepade gånger på bästsäljarlistorna och röstades senare in bland de trehundra bästa engelskspråkiga romanerna under de senaste hundra åren. Dessutom, bland hans verk av icke skönlitterär art, dök inte mindre än trettio titlar av L. Ron Hubbard i följd upp på internationella bästsäljarlistor under 1980- och 1990-talen – en ännu oöverträffad bedrift inom förlagshistorien. Både Mission Earth och Battlefield Earth har vidare kommit att bli litterära förebilder vid flera högskolor och universitet, medan L. Ron Hubbard själv är bland de mest lästa författarna från denna tid, eller från vilken annan tidsperiod som helst.